Ledningen har visst misslyckats med sin allra viktigaste Primus-uppgift: att hålla tidsplanen. Tråkigt för den... Sen kommer de bara en hastig eftermiddag och rör om, rör upp känslor, orsakar tårar och ilska och sen försvinner hem igen utan att ens stanna till och bry sig om hur personalen reagerar...
Extempore börjar bli en dokusåpa. Några väljs bort, några blir utvalda att stanna...
Egentligen skulle vi bara totalvägra och säga nej tack till förslaget, erbjudandet, bönen eller vad man ska kalla det och låta de reda ut sina problem själva.
Det är inget kul på jobbet längre, jag vill inte var där överhuvudtaget...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar